När du ska beställa en trappa dyker det upp ord som vangstycke, plansteg och stegnos. Här förklarar vi dem. Ordlistan följer ungefär den ordning termerna kommer i när en trappa ritas: först formen, sedan stegen, därefter räcket och till sist måtten.
Trappformer
De tre grundformerna är rak trappa, L-trappa och U-trappa. En rak trappa går i ett enda löp, en L-trappa vänder 90 grader med ett vilplan eller svängda steg i hörnet, och en U-trappa vänder ett helt halvvarv så att du kommer upp vänd åt motsatt håll.
Vilken form du väljer styrs mest av hur mycket plats du har och var hålet i bjälklaget sitter. En rak trappa tar längst sträcka i golvet, medan L- och U-trappor packar ihop sig på en mindre yta.
Högersvängd och vänstersvängd
Beskriver åt vilket håll en svängd trappa böjer av, sett nerifrån och upp. Böjer den av åt höger är den högersvängd, åt vänster vänstersvängd.
Det är det första vi behöver veta för att placera trappan rätt mot rummet och få upp- och nedgång på rätt sida.
Spiraltrappa
En trappa som vrider sig runt en mittpelare eller helt fritt i en spiral. Stegen är kilformade, breda ytterst och smala in mot centrum, och konstruktionen är självbärande utan vangstycken vid sidorna.
Trapplöp
Den raka, lutande delen av trappan med stegen i följd, alltså sträckan du går utan avbrott. En rak trappa har ett löp, en L-trappa två och en U-trappa tre, med vändning eller vilplan emellan.
Vilplan
En plan yta mellan två trapplöp där du kan stanna eller vända. Vilplanet delar upp trappan, minskar fallhöjden och gör den säkrare att gå i.
Det sitter oftast i vändningen på en L- eller U-trappa, och kan göras större om du vill ha en tydlig avsats mitt i trappan.
Plansteg
Den vågräta delen du sätter foten på. Stegdjupet mäts i gånglinjen och ligger oftast på 30 till 35 cm.
På öppna trappor görs ofta även planstegens undersida lika fin som ovansidan, eftersom du ser den nerifrån.
Sättsteg
Den lodräta delen mellan två plansteg. Sättsteget tätar trappan så att du inte ser igenom mellan stegen, och bidrar i viss mån till stabiliteten.
En trappa med sättsteg kallas tät trappa. Öppna trappor saknar sättsteg helt, och då sitter i stället en barnskyddslist under stegen.
Stegnos
Planstegets främre kant, den som sticker ut lite över sättsteget. Kallas även trappnos och kan göras rak eller förses med en profil för ett mjukare uttryck.
Slutsteg
Det översta steget, i nivå med golvet på övre plan. Kallas även golvsteg, och är där trapplöpet möter våningen ovanför.
Blocksteg
Det nedersta steget, gjort bredare än de övriga och ofta utsvängt med rundade ändar. Det ger en mjukare och mer inbjudande start på trappan och en stabilare första fot.
Du kan ha blocksteg på en sida eller på båda, och ibland görs fler än bara det första steget breddade.
Vangstycke
Sidostyckena som stegen är fästa i och som bär upp trappan. De kallas också bara vang, vangel eller trappvang.
Självbärande konstruktioner, som spiraltrappor, saknar vangstycken eftersom stegen bärs på annat sätt.
Uppsadlad trappa
En trappa där vangstyckena ligger under stegen i stället för vid sidan, så att planstegen fästs mot vangens ovankant. Det ger ett lättare uttryck där stegen ser ut att sväva ut över vangen.
Innervang och yttervang
På en svängd trappa är innervangen den i innersvängen och yttervangen den i yttersvängen. Yttervangen är ofta, men inte alltid, monterad mot vägg, medan innervangen vanligen hänger fritt.
Trappräcke
Räcket som följer trappans lutning längs den fria sidan, alltså den sida som inte ligger mot vägg. Det fungerar både som fallskydd och som stöd när du går.
Våningsräcke
Räcket på övre plan som löper runt trapphålet i bjälklaget. Det sitter vågrätt och hindrar fall ner i öppningen, oftast 900 till 1100 mm högt.
Kallas även bjälklagsräcke eller valvräcke. Det görs vanligen i samma stil som trappräcket, så att räcke och trappa följer varandra.
Handledare
Det greppbara stödet du håller i när du går. Sitter överst på räcket och, om trappan löper längs en vägg, även på väggen.
Ledstång
En handledare som monteras direkt på vägg, till skillnad från den som sitter på räckets ståndare.
Stolpar
De grövre stolparna i början och slutet av trappan som räcket fästs i. På en svängd trappa sitter ofta en stolpe även i innerhörnet.
Standardmåttet är 80 x 80 mm, men de kan specialtillverkas i andra mått och med profiler eller spår.
Räckesståndare
De stående pinnarna eller spjälorna mellan stolparna som fyller ut räcket och binder samman vangstycket med handledaren. Det är de som gör räcket tätt nog att fungera som fallskydd.
Kallas även räckespinnar eller spjälor. Avståndet mellan dem får inte vara större än att ett barn inte kan tränga igenom.
Barnskyddslist
En list som monteras under planstegen på öppna trappor för att begränsa öppningen mellan stegen till max 100 mm. Den hindrar att små barn klämmer sig igenom och fastnar.
Gånglinje
Den tänkta linje du följer när du går i trappan, oftast 30 till 35 cm in från räcket. Det är längs gånglinjen stegdjupet beräknas.
På svängda trappor är det här måttet extra viktigt, eftersom stegen är bredare ytterst och smalare in mot svängen.
Steghöjd och stegdjup
Steghöjden är det lodräta måttet från ett plansteg till nästa, och stegdjupet är den fria delen av plansteget du sätter foten på, mätt i gånglinjen.
Förhållandet mellan de två avgör hur bekväm trappan känns att gå i. Blir stegen för höga och korta blir trappan brant och jobbig, för låga och djupa och den tar onödigt mycket plats.
Frihöjd
Höjden rakt ovanför trappan, mätt lodrätt i gånglinjen där du passerar under bjälklagskanten. Den bör vara minst 2000 mm så att du inte slår i huvudet på vägen upp.
Trappbredd och trapphöjd
Trappbredden är trappans totala bredd inklusive vangstyckena. Trapphöjden är måttet från färdigt golv där trappan börjar upp till färdigt golv på övre plan, alltså den totala höjd trappan ska ta sig upp.
Bjälklagsöppning
Hålet i bjälklaget mellan våningsplanen där trappan går upp. Kallas även trapphål eller valvöppning.
Storleken på öppningen och var den sitter styr mycket av hur trappan kan utformas, så den planeras bäst samtidigt som trappan.
Bjälklagsinklädnad
Inklädnaden av den synliga kanten runt trapphålet. Den görs ofta i samma träslag och stil som trappan så att kanten matchar resten.
Öppen och tät trappa
En öppen trappa saknar sättsteg, så du ser igenom mellan stegen. Det ger ett luftigare intryck och släpper in mer ljus.
En tät trappa har sättsteg som täcker mellan planstegen. Då kan du utnyttja utrymmet under trappan och slipper insyn mellan stegen.
Undrar du över ett ord som inte står här? Hör av dig så förklarar vi. Ska du beställa en trappa ritar vi upp ett förslag utifrån dina mått.
Få kostnadsfri offert